Musik
sid 1(2)
Hur det började
I hemmet fanns ett trumset av äldre modell. En bekant till min far var spekulant på trumsetet och ville köpa det. Han kom och provspelade på det, men de kunde inte enas om priset. Trumsetet, eller som det också heter, batteriet, stod nu uppställt i vardagsrummet. För en liten parvel som jag var det natruligtvis enormt spännande med trummor och trumpinnar som man kunde frambringa ljuvligt ljud med. Min far drog ett par låtar på dragspelet och jag fick banka till dem.
Naturligtvis hade far inte så mycket tid att avsätta till detta som jag önskade, så det gällde att hitta annan musik att spela upptill.Vi hade en rör-bestyckad rundradiomottagare av märket Dux. Varje söndagförmiddag klockan nio var det ett program som hette "En glad ton på grammofon". På den här tiden fanns det bara en svensk radiokanal och den sände på mellanvåg och långvåg.
Varje söndagmorgon tränade jag till radion och eftersom det var mellanvåg fanns det en del störningar så problemet var att träna in låtarna utan att få med eventuella störningar. Därför fick jag även kompletterande träning med min far och hans dragspel.
Programmet var omväxlande med olika musik-stilar och även om inte alla melodier föll mig i smaken så fanns det i alla fall inget annat att välja på.
Första engagemanget
På våren 1959 fick jag följa med ut och spela på en fest. Jag hade då ännu inte fyllt 10 år. Första spelningarna gav mig ett gage på 5 kronor. Året därpå fick jag löneförhöjning till 25 kronor per spelning.
P.g.a. min ringa ålder blev det bara spelningar på lördagkvällar, aldrig vardagar med skola dagen efter.
Dragspel
Naturligtvis var det spännande att pröva på farsans dragspel. Problemet var att spela med båda händerna samtidigt. Basa gick bra och melodi i diskanten gick bra, men inte på samma gång.
Klaviatur
Julen 1959 fick jag ett litet leksakspiano i julklapp. Hela julaftonsnatten spelade jag låten "Vid foten av fjället" som just då var populär med "Den rockande samen", Sven-Gösta Johnsson.
Gitarr
Då vi spelade på fester var det ofta middag först och då skulle det vara lite soft music. Då passade inte trummorna lika bra som till
den efterföljande dansen. Jag fick låna en akustisk Levingitarr av min faster Astrid. Med den följde ett kurshäfte med 10 lektioner. Första lektionen handlade om hur man stämde gitarren. Nog så viktigt. Andra lektioner innehöll melodier som "Kors på Idas grav" m.fl. Efter att jag lärt mig tillräckligt många låtar fick gitarren följa med ut på spelningarna.
Bingo
På sextitalet blev den stora flugan i bygde-gårdarna "Bingo". Alla idrottsföreningar med självaktning arrangerade bingo. Regeringen med finansminister Gunnar Sträng införde regler om att det fick inte enbart vara bingospel utan skulle även vara underhållning. Alltså körde man två halvlekar bingo med paus emellan. I pausen var det då musikunderhållning.
Eftersom pausen bara var en halvtimme så var gitarren perfekt. trummorna hade tagit för lång tid att ställa upp. Lillsyrran, Berit, fick agera vokalissa på bingospelningarna.
Eftersom vi inte visste exakt när pausen skulle bli så satt vi och spelade bingo i väntan på att få spela musik. Första bingokvällen vann jag högvinsten, en elektrisk visp.
